Behandlingarna av bröstcancer har gått framåt med stormsteg – och forskningen ger oss nytt hopp

Så länge bröstcancer är den näst vanligaste orsaken till cancerdödsfall bland kvinnor i Finland, har forskarna verkligt mycket kvar att göra, menar Johanna Mattson. Hon är ledande överläkare vid Cancercentralen, samtidigt som hon är sektorchef och docent i klinisk onkologi vid Helsingfors universitet.

-Man måste utveckla behandlingarna av bröstcancer och rikta in forskningen i synnerhet på sådana undertyper av cancer där prognosen är allra sämst, säger Mattson.

Behandlingarna har utvecklats enormt mycket under de senaste åren och behandlingsresultaten är otroligt bra. Man har tagit i bruk nya läkemedel och i fråga om metastaserad cancer har man uppnått utmärkta behandlingsresultat. Tack vare precisionsläkemedlen kan många som har allvarliga cancerformer klara sig i åratal eller rentav flera decennier med endast lätt medicinering.

-Alla insjuknade har emellertid inte en lika bra situation. Därför finns det fortfarande mycket forskningsarbete kvar att göra. Genom att forska i olika bröstcancertumörers biologiska egenskaper kan man lyckas identifiera nya användningssyften för precisionsläkemedel. Samtidigt kan vi lära oss förstå varför de nuvarande behandlingarna inte räcker till, och därtill kan vi hitta nya och bättre behandlingsformer.

-Utvecklingen av läkemedelsbehandlingar har gått otroligt snabbt under de senaste tjugo åren. Exempelvis är undertyper av HER2-positiv cancer aggressiva, men genom precisionsläkemedel har prognosen förbättrats avsevärt och största delen av patienterna tillfrisknar permanent.

Behandlingen av patienter med bröstcancer i ett tidigt stadium inleds allt oftare med läkemedel före operationsbehandlingen, berättar Mattson.

En stor ändring har skett även inom bröstvårtskirurgin. Eftersom läkemedelsbehandlingarna har blivit bättre och används i ett tidigare skede, kan man göra lättare kirurgiska ingrepp, vilket innebär att patientens livskvalitet blir bättre. Exempelvis vid operationer där man tar bort lymfkörtlar i armhålan (axillutrymning) kan svår svullnad i armen uppstå, men sådana symptom har nu minskat.

-Det har varit fint att under de senaste åren se utvecklingen i fråga om metoderna för att operera bröst och armhåla, eftersom ingreppen har blivit betydligt lättare.

Även vid strålbehandling använder man numera kortare behandlingsperioder. Tidigare tog fasen med strålbehandlingar sammanlagt rentav 5–6 veckor. Nu klarar många av det på knappt tre veckor – eller till och med en vecka. När man avgör hur strålbehandlingen ska genomföras, beror allt på cancertumörens och patientens egenskaper.

Diagnostiken utgör också en viktig del av cancerbehandlingarna. Det handlar om ett tvärvetenskapligt och mångprofessionellt samarbete. Kring patienten behövs många olika typer av kompetens, såväl för sedvanliga behandlingar som för vetenskaplig forskning.

-Samtliga behandlingsformer utvecklas hela tiden tack vare cancerforskningen, säger Mattson.

Behandlingar i samband med forskningsstudier blir god vårdpraxis

Inom forskningen av bröstcancer pågår många intressanta forskningsprojekt.

• I fråga om bröstcancerns olika undertyper och sjukdomens olika faser pågår läkemedelsprövningar som omfattar bland annat nya hormonbehandlingar och antikropp-läkemedelskonjugat.
• Vid behandling av lokala återfall i bröstcancer undersöks lämpligheten och säkerheten för en bröstbevarande operation som görs på nytt och förnyad strålbehandling av en del av bröstet.
• Man undersöker också betydelsen av motion i syfte att förbättra behandlingsresultaten under neoadjuvanta läkemedelsbehandlingar före bröstcanceroperationer.
• I fråga om strålbehandlingar undersöks om det är tryggt att slopa strålbehandling av lymfkörtelområden hos bröstcancerpatienter som har metastaser i högst två portvaktslymfkörtlar och en hormonreceptorpositiv cancerform.
• Inom området för behandlingar av metastaserad bröstcancer pågår forskningsprogrammet Finprove med riktade läkemedelsbehandlingar. Där analyseras bröstcancerns egenskaper och gendefekter utifrån blodprover. Baserat på detta kan läkarna identifiera vilka precisionsläkemedel mot cancer som lämpar sig för varje patient.
• I ett omfattande forskningsprogram undersöks behandlingsresultaten och effekten av läkemedelsbehandlingar som ges före operationsbehandlingen och vid metastaserad bröstcancer. Dessutom undersöks de biologiska egenskaperna hos bröstcancertumörer, vilket ger en fingervisning om behandlingssvaren.

Vad är det som känns hoppingivande i fråga om bröstcancerpatienterna?

I Finland är de relativa överlevnadstalen efter en femårsperiod i internationell toppklass. Största delen av patienterna tillfrisknar permanent. En annan faktor är att behandlingarna har blivit lättare och att de skräddarsys. Det viktigaste är att man fokuserar just på de svåraste undertyperna och faserna av sjukdomen där det fortfarande finns områden att utveckla i behandlingarna. Forskningsarbetet fortsätter, och därigenom kommer även behandlingsresultaten att förbättras.

-Alla patienter överlever inte bröstcancern. Bröstcancer förekommer också hos unga och medelålders människor. Arbetet är inte klart än. Bit för bit har vi lyckats bota allt fler, i takt med att vi har utvecklat behandlingsformerna – men fortfarande avlider ändå alltför många.

Forskarna och läkarna utmanas av sjukdomens allra värsta former, så som den trippelnegativa bröstcancern, som relativt sett förekommer oftare hos yngre kvinnor och som eventuellt hör ihop med en ärftlig gendefekt. Arbetet är alltså inte avslutat.

Forskningens framtid och den unga forskargenerationens framtidsutsikter är oroande

Intresset för forskningsarbete håller inte på att minska i vårt land, men det behövs finansiering. Mattson handleder för närvarande en ung doktorand som forskar i trippelnegativ bröstcancer, där prognosen är allra sämst.

–            Så länge det finns forskningsfinansiering att få, finns det också begåvade unga som är intresserade av att bedriva forskningsarbete. Det behövs finansiering för grundforskning av cancer, liksom även för translationell och klinisk cancerforskning. I Finland har vi flera styrkor. Dessutom har de läkare som ger patientvård till all lycka möjlighet att kombinera sitt arbete med forskningsarbete. Ofta uppstår de bästa idéerna i samband med patientarbetet.

Det är livsviktigt att det finns tillräckligt med finansiering för forskningen under dessa tider när vår omgivning fylls av dåliga nyheter om ekonomin. Cancerforskarna hoppas att man kunde rikta tillräckliga mängder finansiering till forskningsändamål.

– För forskningsarbetet är det mycket viktigt med kontinuitet och långsiktighet. Med andra ord behövs det tillräcklig finansiering i ett längre tidsperspektiv.  Alltför många bröstcancerpatienter tillfrisknar inte från sin sjukdom. Därför pågår forskningsarbetet fortfarande, samtidigt som bättre behandlingsmetoder utvecklas.

Utan forskning finns ingen utveckling – och utan stöd finns ingen forskning. Genom den forskning som stöds av Cancerstiftelsen bygger vi upp morgondagens behandlingsmetoder.

Rosa bandet ger oss hopp

Rosa bandet ger Johanna Mattson en kraftfull påminnelse om att det är viktigt med omtanke. Hon funderar dessutom på hälsovårdspersonalens och patienternas perspektiv och känner tacksamhet för Cancerstiftelsens verksamhet.

-Utan Cancerstiftelsens och donatorernas stöd skulle en hel del av vår ytterst högklassiga forskning aldrig kunna göras i Finland. Insamlingen Rosa bandet är ett tecken på att vi verkligen bryr oss om vad som händer med cancerpatienterna och forskningen, säger Mattson.