Lungcancer är en lömsk sjukdom

Lungcancer är den tredje vanligaste cancern i Finland hos både män och kvinnor. Denna cancerform förorsakar också allra flest dödsfall. Ju tidigare cancern upptäcks, desto enklare är den att behandla. En lungröntgenbild är en enkel och alldeles utmärkt undersökning, påminner experten oss om.

Varje år insjuknar cirka 3 000 personer i lungcancer och nästan 2 500 personer dör årligen i denna sjukdom.

• Tyvärr är det en tråkig cancerform bland alla cancersjukdomar, och det är också en mycket dödlig typ av cancer. Patienternas förväntade livslängd är förvånansvärt kort. Vid exempelvis prostatacancer och bröstcancer ligger överlevnadssiffran efter 5 år tydligt över 90 %, men vid lungcancer hos män har den däremot varit 17 % och hos kvinnor 26 %. Jämfört med övriga nordiska länder är dessa siffror tråkigt nog allra sämst i Finland, berättar Tuula Vasankari, som länge behandlat och forskat i olika former av lungcancer.

Vasankari är specialistläkare i lungsjukdomar och professor vid Turun yliopisto (universitetet i Åbo), samt generalsekreterare för Filha rf, en expertorganisation för lungsjukdomar.

• Då jag tidigare gjorde kliniskt arbete och berättade för patienten att hen har lungcancer, kändes det nästan som om jag hade gett dem dödsdomen. Men å andra sidan var det endast några få av dem som vi kunde operera och som därmed kunde tillfriskna. Oftast använde vi bara cytostatika på dem. Det är tufft för patienten att bära på denna sjukdom och oftast var de insjuknade mycket omskakade då de fick sin diagnos. Till all lycka har behandlingarna utvecklats och fortsätter att utvecklas vidare tack vare forskningen.

Även om rökning fortfarande ligger till grund för största delen av lungcancerfallen, finns det även andra skäl i bakgrunden, så som exponering för asbest eller radon, samt några andra orsaker som vi inte ännu exakt känner till. Bland icke-rökare har lungcancer blivit allmännare, i synnerhet bland kvinnor.

• Lungcancer är en otroligt lömsk cancerform. Eftersom lungorna inte känner smärta, kan en cancertumör växa där obemärkt under en lång tid. Om man får symptom så som exempelvis blodiga upphostningar, har cancern ofta fortskridit ganska långt. Tyvärr hinner sjukdomen ofta bli riktigt allvarlig, vilket betyder att cancern hinner skicka ut metastaser.

En lungröntgenbild är en enkel och alldeles utmärkt undersökning

Vasankari berättar att hon ofta påminner både läkare och medicinstuderande om att en lungröntgenbild är en undersökning som är lättillgänglig, och man behöver inte vara rädd för strålningsbelastningen, eftersom den motsvarar ungefär en veckas naturlig bakgrundsstrålning som vi får i alla fall. Det är även möjligt att göra datortomografi för att få bilder av hela kroppen. Man undersöker nu om sådana bilder kan användas i screeningsyfte.

Enligt Vasankari är operation den bästa behandlingen för att bota lungcancer, men om det inte är möjligt, kan man ge strålbehandling eller läkemedelsbehandling. Strålbehandling i stora doser kan bota lokala tumörer.

• Läkemedelsbehandlingarna har utvecklats alldeles enormt mycket under de senaste åren. Liksom även hur patologerna lyckas typklassificera tumörernas art. Immuno-onkologiska behandlingar och målinriktade behandlingar är effektiva mot olika typer av lungcancer.

Men vi har fortfarande inte precisionsläkemedel för samtliga olika typer av lungcancer. Forskningen och läkemedelsutveckingen går emellertid framåt i stora kliv.

• Inför framtiden hoppas jag att lungcancern en vacker dag blir en kronisk sjukdom som kan medicineras. Genom forskning kan vi utveckla nya behandlingsformer.

Prognosen blir alltså bättre, men det går långsamt. Inom forskningen har vi fortfarande enormt mycket kvar att göra. Ju tidigare cancern upptäcks, desto bättre är det. Därför behövs forskning också om möjligheterna till screening och om de bästa sätten att genomföra screeningen i framtiden, till exempel genom datortomografi.

• Utmaningen är att vi i vårt land har brist på professionell hälso- och sjukvårdspersonal, pengar och tid. Vi behöver tillräckligt med utrustning, skötare, röntgenläkare, lungläkare och kirurger. Men vi kommer ändå att få massor av hälsofördelar och kostnadsbesparingar om lungcancerfallen upptäcks i tid. Annars behövs fortfarande långa och verkligt dyra läkemedelsbehandlingar som inte botar sjukdomen.

 

• Det vore viktigt att patienterna enklare kunde få remiss till röntgen för billiga och enkla lungröntgenbilder. Ju längre cancern får fortsätta att växa, desto sämre blir situationen.

—Toivon tulevaisuudelta, että jonakin päivänä keuhkosyöpä olisikin krooninen, lääkittävä sairaus. Tutkimuksella voidaan luoda uusia hoitomuotoja.

Ennuste siis paranee, mutta hitaasti. Tutkimuksella on edelleen valtavasti tehtävää. Mitä varhemmin syöpä löytyy, sen parempi. Siksi tarvitaan tutkimusta myös seulonnan mahdollisuuksista ja parhaista tavoista toteuttaa sitä tulevaisuudessa esimerkiksi tietokonekuvantamisella.

—Haaste on, että maassa on pulaa terveyden huollon ammattilaisista, rahasta ja ajasta. Tarvitaan riittävästi laitteistoa, hoitajia, röntgenlääkäreitä, keuhkolääkäreitä ja kirurgeja. Saavutamme kuitenkin valtavasti terveyshyötyjä ja kustannussäästöjä, jos keuhkosyövät löydetään ajoissa. Muuten tarvitaan edelleen pitkiä ja todella kalliita lääkehoitoja, jotka eivät tautia paranna.

—Olisi tärkeää, että siihen halpaan ja yksinkertaiseen keuhkoröntgenkuvaan pääsisi helpommin. Mitä pidempään syöpä saa kasvaa, sitä huonompi on tilanne.

Hur kan lungcancer upptäckas i tid?

Astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, tuberkulos och lunginflammation kan orsaka aningen liknande symptom som lungcancer, nämligen utdragen hosta, slemutsöndring, blodiga upphostningar, feber, återkommande men lindrig feber, inflammationer och ökad andnöd. Vid utdragen hosta eller något lungsymptom som varat i över 3–4 veckor behöver den insjuknade få remiss till undersökningar.

Symptom på eventuell lunginflammation eller lungcancer kräver alltid utredning och enligt Vasankari borde tröskeln vara låg för lungröntgenbilder – eftersom man då har möjlighet att hitta cancern i tid.

• Till exempel astma är en sjukdom som drabbar var tionde vuxen finländare och även om det är en verkligt allmän orsak till lungsymptom, så ska läkarna alltid först utesluta annat och ta en lungröntgenbild, oberoende vilken lungsjukdom de misstänker. Åtminstone blodiga upphostningar måste man alltid reda ut. Om lungorna är friska, kommer det inget blod ur dem när man hostar, påminner Vasankari om.

 

• Ungefär 10–15 % av dem som insjuknat i lungcancer är icke-rökare från början. Av någon orsak har lungcancer blivit vanligare bland icke-rökare.

Lungcancerforskarnas gemensamma mål är att forskningen ska leda till att de cancerdrabbades prognos blir bättre och att överlevnadssiffran efter 5 år ska vara större i framtiden bland dem som har lungcancer.

Möjligheterna till screening utreds

EU kräver att lungcancerscreening ska utredas och inledas. Screening av lungcancer kommer faktiskt att starta i många EU-länder. I Danmark och Sverige har screeningen inletts, och i Finland pågår forskningsprojekt om möjligheterna till screening.

• Förhoppningsvis kommer studierna att ge oss ytterligare belägg på vilka möjligheter vi har för screening, säger Vasankari hoppfullt.

Utan finansiering kan cancerforskningen inte fortsätta

Enligt Vasankari är lungcancerforskningen nästan en svart prick på kartan i Finland.

– Jag skäms nästan och känner mig illa till mods, eftersom vår målsättning naturligtvis är att erbjuda vård till alla människor. Men oavsett detta behöver vi verkligen fortfarande forskning för att det ska kunna genomföras.

 

• Som forskare är jag oroad över finansieringen. Utan finansiering kan vi inte bedriva forskning. Den offentliga forskningsfinansieringen är otroligt knapp och anslagen blir hela tiden mindre i takt med inbesparingarna i vårt land. Man har redan skurit ner enormt mycket på alla former av offentlig forskningsfinansiering och expertbaserade forskningsinstitut, säger Vasankari.

Vi behöver klinisk forskning av lungcancer. Det är extremt dyrt att inrätta en forskningsgrupp och genomföra läkemedelsstudier.

• Cancerstiftelsen är en otroligt viktig instans som stöder cancerforskning och det är fantastiskt att vi har en stiftelse som stöder forskningen. Om vi inte hade stiftelsen, skulle många studier aldrig kunna genomföras. Jag är otroligt tacksam för donatorernas stöd. Vi behöver pengar för att vi ska kunna forska och få fram resultat, påminner hon om.

Vasankari tror att vi en vacker dag kommer att ha läkemedelsbehandlingar som i praktiken småningom gör lungcancer till en kronisk sjukdom. Forskningen kan göra under. Många som har till exempel HIV skulle dö i sjukdomen om vi inte hade de forskningsrön som vi har idag. Ledgångsreumatism går inte heller lika hårt åt människor som den gjorde förr, och det har vi biologiska läkemedel att tacka för. Immuno-onkologiska läkemedel har varit revolutionerande i cancerbehandlingarna.

• Det är otroligt så många olika behandlingsmetoder vi kan hitta, om vi bara forskar vidare. Jag hoppas att också olika cancertyper ska kunna behandlas ännu oftare i framtiden, säger hon.

Text: Carita Päivänen

Bild: Eeva Anundi