Lungcancerforskaren vill ge de insjuknade hjälp och nytt hopp

Lungcancer är den tredje vanligaste cancern i Finland hos både kvinnor och män. Denna cancer förorsakar också allra flest dödsfall. Prognosen för cancer förbättras avsevärt om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. Forskning, precisionsläkemedel och immunbehandlingar ger patienterna mer hopp inför cancerbehandlingarna.

Docent Heidi Haikala drömmer om att man i tid kunde hitta rätt behandling för lungcancerpatienter och att det skulle ske vid rätt tidpunkt – så att ingen behöver gå igenom onödiga behandlingar och få tråkiga biverkningar. Rätt behandling och rätt medicinering kan ge de insjuknade mycket mer livstid med hög kvalitet.

– Varje år upptäcks ungefär 3 000 nya lungcancerfall, varav cirka 2/3 hos män och 1/3 hos kvinnor. I vanliga fall är de insjuknade över 60 år gamla, men under de senaste åren har vi sett en oroväckande trend, nämligen att allt fler yngre människor, kvinnor och icke-rökare insjuknar. Man känner inte ännu till orsakerna till detta, men det beror sannolikt på miljöfaktorer – exempelvis vad vi andas in. Luftföroreningar och finpartiklar påverkar oss nämligen, berättar Heidi Haikala.

Teamarbete och forskningens pärlor

Haikala och hennes forskningsgrupp koncentrerar sig på att testa funktionella läkemedel, vilket baseras på patientens egna celler. Forskarna undersöker hur patientbaserade modeller i framtiden kan integreras med kliniska processer, med andra ord utnyttjas vid behandling av patienter på ett möjligast kostnadseffektivt sätt.

– Vår forskningsgrupp koncentrerar sig nu på ett antal nya behandlingsformer i fråga om både precisionsläkemedel och immunologiska behandlingar. Vi utreder vilka läkemedel som fungerar och varför, vem de fungerar för och hur läkemedlen skulle kunna förbättras och göras om till nya läkemedel eller läkemedelskombinationer. Hos oss gör vi en hel del cancermodeller som baseras på patienternas egna celler. Vi är enormt tacksamma för att patienterna donerar oss cancervävnadsprover och blod så att vi kan samla immunceller från det. Vi klarar av att isolera olika celltyper från varandra. På detta sätt försöker vi återskapa cancern ”i miniatyr” under laboratorieförhållanden med hjälp av biovetenskap. Därigenom kan vi testa flera olika läkemedel samtidigt genom så kallad ”cancermodellering med mikrochip”, berättar Haikala.

– Höjdpunkterna i mitt arbete är de stunder när vårt team tar fram nya pärlor i vår forskning, när vi får aha-upplevelser eller gör nya fynd i vårt laboratorium. Jag njuter av att handleda yngre forskare och blir glad då jag ser hur de lyckas i sitt arbete och hur jag kan hjälpa dem att komma vidare, säger Haikala.

Lungcancer är en tråkig cancerform bland många andra

– Alla cancerformer är tråkiga, men lungcancer upptäcks tyvärr ofta i ett sent skede, eftersom symptomen kan vara relativt diffusa. Patienterna söker också ofta vård ganska sent. Tråkigt nog uppsöker folk inte omedelbart en läkare och beklagar sig inte trots att de har symptom, eftersom den finländska kulturen utgår från att man förväntas klara av allting på egen hand.

Lungcancer är en mångfacetterad sjukdom. Prognosen för denna cancerform beror på i vilket skede den upptäcktes och om den har hunnit sprida sig på andra håll i kroppen. Det finns flera olika undertyper och faser i denna sjukdom. Den insjuknades allmänna hälsotillstånd påverkar prognosen. Likaså påverkas prognosen av varje patients individuella reaktion på cancerbehandlingarna.

Om lungcancern hinner diagnostiseras i ett tidigt skede kan man tillfriskna, förutsatt att cancern inte har hunnit skicka ut metastaser och sprida sig.

– I ett senare skede har vi en ganska mycket allvarligare situation, om cancern har skickat ut metastaser, säger Haikala.

– Om man har symptom lönar det sig att gå på läkarkontroll, i synnerhet om man vet att det finns riskfaktorer så som rökning i bakgrunden. Symptomen är i allmänhet hård hosta och till och med blodiga upphostningar, och de övriga symptomen kan vara exempelvis utmattning eller andra nya symptom som man vanligtvis inte har haft. Då är det bra om man tar sig iväg till en lungröntgenundersökning. Varenda en av oss är värd att få bästa möjliga behandlingar, understryker Haikala.

Screening i framtiden

För närvarande diskuterar man möjligheterna till screening av lungcancer i Finland. Vi måste bara hitta de rätta metoderna och resurserna.

– I Förenta staterna har man redan genomfört screening av lungcancer och även i Finland genomförs försök med screening. Men innan ett screeningprogram kan genomföras, finns det fortfarande många frågor att reda ut. Det utarbetas kalkyler om verkningsfullhet, alltså hur man kan utnyttja resurserna effektivt. Att fokusera på riskgrupper är en av nyckelfrågorna, säger Haikala.

Hur kan man genom forskning ge patienterna bättre möjligheter att överleva lungcancer?

Tack vare cancerforskning har möjligheterna att behandla lungcancer utvecklats under de senaste åren.

– Även om prognosen för en metastaserad sjukdom fortfarande är dålig, har det skett otroligt stora framsteg under den senaste tiden. Under de senaste 15–20 åren har behandlingar med precisionsläkemedel tagits i bruk. Med dem har vi fått goda resultat hos en del av patienterna, samtidigt som deras livslängd ökat. Ett annat stort genombrott under de senaste årtiondena är immuno-onkologiska behandlingar mot cancer. Genom dessa läkemedel kan man aktivera immunförsvaret så att det reagerar mot cancern. Här har de största genombrotten skett först i fråga om melanom och sedan i fråga om lungcancer, som har varit ett av områdena där sådana läkemedel används. Men var och en av oss har ett individuellt immunförsvar, och därför är det mycket svårt att förutse vilka patienter som har nytta av behandlingen och vilka som inte ser några effekter.

– För mig själv har det varit det en ögonöppnare att inse hur mycket som hänt. Då jag började som cancerforskare trodde man att det fanns vissa cancergener eller proteiner som man aldrig kan utveckla ett läkemedel för, eftersom de har en så utmanande molekylstruktur. Nu har också den kemiska sidan gjort snabba framsteg. Det som tidigare verkade omöjligt finns det nu läkemedel för, och den funktionella precisionsmedicinen gör hela tiden betydande framsteg.

Inom några års tid har vi tagit i bruk många avancerade behandlingsmetoder, och vi får hela tiden nya läkemedelskategorier. Kemoterapi, nya molekyler, den så kallade kemiska ingenjörsvetenskapen och biologiska läkemedel är alla i bruk och framsteg görs i fråga om behandlingsresultaten.

Cancervävnad kan numera undersökas med enastående precision genom encellsmetoder som avslöjar placeringen för varje enskild cell. Den tillgängliga datan hjälper oss att förstå cancertumörernas mångfald ännu bättre än tidigare. Dessutom utnyttjas artificiell intelligens allt mer inom forskningen, i synnerhet för att analysera och få en uppfattning om invecklad data.

Hur ser forskarna på resurserna för finländsk cancerforskning?

Enligt Haikala är den finländska cancerforskningen högklassig och vi kan vara stolta över den.  Men hon är oroad över om konkurrenskraften inom forskningen fortfarande kan upprätthållas jämfört med utländska toppuniversitet.

– Forskningen blir hela tiden allt mer utmanande. Den är allt mer komplicerad och kräver mer mångsidig kompetens, stora materialbaser, samarbete samt en hel del resurser. Därför måste man se forskningen som en kontinuerlig satsning och investering. Jag hoppas att vi även i framtiden kan skicka iväg finländska forskare till toppuniversitet i utlandet, så att de får forskningserfarenhet, lär sig nya metoder, kommer på nya tankar och tar lite friska vindar även till Finland. Alla återvänder inte, så hur kan möjligheterna till forskning i Finland bli lockande för toppforskare? En bra fördelning av grundresurser och forskningsfinansiering kunde få forskarna att stanna kvar här, resonerar Haikala.

Hon efterlyser långsiktighet som utgår från det politiska beslutsfattandet. Hennes önskemål är en långsiktigare vision och ett längre engagemang, samt planmässighet som även återspeglas i forskarnas karriärmöjligheter.

– Forskarna använder alltid tid på att fundera hur det blir med följande finansieringsperiod. Det är viktigt att få koncentrera sig långsiktigt på forskningen. Å andra sidan vänjer man sig vid en viss osäkerhet inom forskningen, resonerar Haikala.

De nyaste behandlingsformerna tas först i bruk på de platser där man aktivt bedriver forskning.

– Därför är det viktigt att vi forskar i cancer i Finland. De kliniska prövningarna är särskilt viktiga, och en fungerande forskningsinfrastruktur gör Finland till ett attraktiv plats för forskningsprojekt som kan leda till nya läkemedel för finländska patienter.

– Cancerstiftelsen gör ett enormt fint jobb. Finansieringen är livsviktig och utgör en central del av många forskningsgruppers grundfinansiering. Tack till alla som ger ett bidrag till Rosa bandet. Donationer till cancerforskning är en satsning på vår allas gemensamma framtid – eftersom cancern berör varenda en, säger Haikala.

Text: Carita Päivänen

Bild: Meri Björn