Cancerforskaren, professor Robert Winqvist, som ursprungligen kommer från Helsingfors, har forskat i bröstcancerärftlighet i tre årtionden vid Uleåborgs universitet och universitetssjukhus. Winqvist inledde sin forskarkarriär vid ingången av 1990-talet, då forskningen globalt upplevde en omvälvande tid. Tack vare nya metoder kunde man för första gången undersöka cancer på DNA-nivå och hitta gendefekter som disponerar för cancer.

Winqvist fokuserar i sin forskning på riskgener som orsakar ärftlig bröstcancer i nordfinska släkter. Samma ämne har länge studerats också av docent Heli Nevanlinnas forskargrupp vid Helsingfors universitet med prover från sydfinska släkter.

Före 1990-talet var det mycket litet man kände till om cancerns ärftlighet. Länge var den enda metoden för att fastställa ärftlig risk för cancer att rita ett släktträd.

Winqvist-gruppen hittade släkter i norra Finland där det förekom gendefekter som gav medfödd disposition för bröstcancer. Materialet för släktforskningen samlades in från blodprover av de insjuknade och deras släktingar.

”Jag har trivts bra i norr, när vi har haft ett så unikt bra forskningsmaterial. I södra Finland har befolkningen blandats upp i högre grad och rörligheten varit större. I norr förekommer det många anrikade mutationer i genomet som just inte förekommer någon annanstans”, berättar Winqvist.

Finländsk forskning i världsklass

De viktigaste riskgenerna för bröstcancer BRCA1 och BRCA2 hittades i internationella studier i början av 1990-talet. Winqvist och Nevanlinna var dem samtidigt på spåren i Finland. Studierna visade att mutationerna BRCA1 och BRCA2 förklarar 20–30 % av den ärftliga bröstcancern. Forskarna började systematiskt utreda andra gendefekter som disponerar för bröstcancer.

Winqvist och hans team var först i världen när de år 2006 spårade den kritiska genmutationen i PALB2 i finländska bröstcancersläkter. Senare påträffades PALB2-mutationer regelbundet också i bröstcancersläkter från många andra länder och världsdelar. I ljuset av den kunskap vi har idag kan PALB2 väl kallas BRCA3. En kvinna som har en mutation i BRCA1– eller BRCA2-genen löper 50–80 % risk att insjukna i bröstcancer under sitt liv. Winqvist-gruppens studier visar att risken är av samma storleksklass också hos bärare av en genmutation i PALB2.

Starkt ärftlig disposition för cancer är dock relativt sällsynt på befolkningsnivå. Vart tionde fall av bröstcancer som diagnosticeras i Finland beror på ärftliga genetiska faktorer. Den av Winqvist-gruppen funna PALB2-mutationen orsakar cirka 5 procent av dessa fall.

Winqvist-gruppen har hittat finländska bröstcancersläkter genom att studera också andra gener som medför hög eller medelhög risk. Finländska forskare är också med i ett internationellt bröstcancerkonsortium som globalt har identifierat över 200 olika ärftliga riskfaktorer med lindrigare verkningar.

En lågriskmutation som förekommer ensam är inte nödvändigtvis till någon skada. Har man däremot flera ärftliga mutationer kan deras sammanlagda effekt vara hög och till och med orsaka en lika stor cancerrisk som enskilda högriskdefekter.

Långsiktiga satsningar på cancerforskning, särskilt under de senaste 10 åren, har avsevärt ökat förståelsen för de ärftliga faktorerna bakom olika former av cancer.

Enligt Winqvist känner man dock ännu inte tillräckligt bra till hur de genetiska riskfaktorerna fungerar eller deras skadliga effekter.

Det behövs mera kunskap för att man ska hitta cancern i tillräckligt god tid. Forskning behövs också för att ta fram bättre och mer individualiserade cancerbehandlingar. Kirurgi är fortfarande den viktigaste behandlingsformen vid ärftlig bröstcancer.

”För närvarande söker vi i vår studie svar på vilka cellbiologiska mekanismer är inblandade vid utveckling av cancer hos bärare av PALB2-mutationer”, berättar Winqvist. Han förklarar att brister i upprätthållandet av integriteten i cellens DNA spelar en viktig roll vid uppkomsten av cancer. Normalt upprätthåller PALB2 en välfungerande DNA-skaderespons, som är väsentlig för att bibehålla en normal cellfunktion. Hos bärare av en cancerpredisponerande defekt i PALB2 är denna viktiga mekanism försvagad och celldelningen och kvalitetskontrollen bristfällig. Riskenför cancer ökar avsevärt.

Uppföljningen av släktingar är viktig

De som bär på en ärftlig disposition insjuknar ofta i cancer i rätt unga år. Det är viktigt med en tidig diagnos, eftersom cancern då fortfarande är lokal och prognosen god.

Identifieringen av cancerpredisponerande defekter i PALB2– och andra högriskgener har möjliggjort en föregripandeuppföljning av medlemmar i bröstcancersläkter. De som misstänks ha ärftlig cancer hänvisas numera till sjukhusets ärftlighetsklinik. En ärftlighetsläkare bestämmer vilka gendefekter som ska undersökas i blodprovet. Vid diagnostiken används en så kallad genpanel som omfattar de mest betydande kända riskgenerna, för närvarande cirka 30–40 gener.

Om man ärver en risk och alltså är bärare, riskerar alla avkomlingar att vara bärare, även om de inte insjuknar i cancer. Det är viktigt att få kontakt med nära släktingar så att de kan omfattas av uppföljning.

Winqvist-arbetsgruppens studie har följt över 200 finländska släkter. ”Våra forskningspatienter uppskattar vår satsning på forskning och att få vetskap om den ärftliga risken.”

Ibland vägrar dock släktingar att delta i testerna och uteblir från uppföljningen. Cancer ger helt enkelt ångest.

De finländska arvsanlagen är unika

Winqvist betonar att det är viktigt att forska i ärftligheten i Finland. ”Utöver oss är det ingen annan som studerar PALB2-mutationen i den finska befolkningen”. Om man inte forskar i ärftlighet och gener i Finland, kommer det inte att bli möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling.

Länge var man av den uppfattningen att PALB2-gendefekterna orsakar samma slags sjukdom i alla befolkningar. Winqvist säger att detta inte stämmer.

Winqvists forskargrupp i Uleåborg är en globalt sett betydande föregångare inom PALB2-forskningen.

För närvarande är Winqvist särskilt intresserad av interaktionen mellan de tre högriskgenerna BRCA1, BRCA2 och PALB2. Dessutom vill man utreda hur andra kända cancerriskgener interagerar med dessa tre.

Enligt Winqvist finns det i fråga om vilken ärftlig sjukdom som helst genetiska förändringar som har allvarligare verkningar och förändringar som är av mindre betydelse. Forskning ger större förståelse för sjukdomen. Internationellt samarbete är viktigt för forskare. PALB2-förändringar studeras i olika befolkningar och kunskapen hjälper också finländska forskare att få en bredare bild av sjukdomen.

Text Kaija Laitinen

Bilder Toni Pallari