Ny behandling mot äggstockscancer kan också fungera mot andra cancertyper

Tack vare insamlingen Rosa Bandet kunde en unik studie inledas för att utveckla läkemedelsbehandlingen av äggstockscancer.

Inom ramen för denna studie, som ingår i projektet TERVA vid Finlands Akademi, undersöks cancerceller för första gången parallellt ur olika perspektiv med avseende på ämnesomsättning, läkemedel, kromosomer och dataanalys. Syftet med denna studie är att ta fram en vårdmodell som grundar sig på individuellt varierande cellmekanismer. Cancerstiftelsen stöder det innovativa projektet med en miljon euro.

Molekylärbiologen Liisa Kauppi, som är biträdande professor vid Helsingfors universitets medicinska fakultet, anser att det är möjligt att framtida cancerbehandlingar kan intensifieras t.ex. genom läkemedel som utvecklats för behandling av diabetes eller högt kolesterol.

– Vårt mål är att ta fram en modell som grundar sig på molekylmätningar och som hjälper oss att planera in vården för varje patient så att de får just den typ av behandlingar som inverkar på deras cancerceller.

Olika läkemedel som utvecklats för metabola sjukdomar kan bidra till att utplåna cancerceller om vi vet hur läkemedlen ska riktas. Samtidigt kan vi utveckla behandlingar som patienterna sannolikt tål bättre, vilket i sin tur innebär färre otrevliga biverkningar och förbättrad livskvalitet.

Kauppi vill understryka forskningsprojektets kostnadseffektivitet och omfattande genomslag. Hon jämför satsningen på en miljon euro och de befintliga läkemedlens nya användningsområden med en forskningsansats där man skulle utveckla ett nytt läkemedel med en mångdubbel penningsumma.

̶ Bara i Europa diagnostiseras tiotusentals kvinnor med äggstockscancer varje år. Och eftersom cellförändringarna är av samma typ hos flera hormonella cancertyper, kommer våra forskningsresultat på sikt att också kunna tillämpas t.ex. på behandlingar av bröstcancer och prostatacancer.

Enligt Kauppi är forskningen som just nu pågår vid Biomedicum i Helsingfors unik, eftersom cancercellen samtidigt studeras ur tre olika perspektiv. Kauppi själv fokuserar på cellmekanismer som reparerar DNA-skador.

Docent Eija Pirinen, som är specialist inom cellers mitokondrier, forskar kring metabolism, och Mikko Niemi, professor i farmakogenetik, fungerar som läkemedelsexpert. Sampsa Hautaniemi, professor i systembiologi, står för materialets dataanalys och modellering.

För att studien ska kunna fortskrida på ett målinriktat sätt krävs också cellprov. För cellproven ansvarar docent Sakari Hietanen, ansvarsområdesdirektören för gynekologisk cancervård vid Åbo universitetssjukhus.

̶ Vårt mål är att få in hundra cellprov per år. Vi får hoppas att äggstockscancerpatienterna förhåller sig positivt till vårt forskningsprojekt och att de ger sitt tillstånd till provleveransen, säger Kauppi.

Sällsynt och dödlig sjukdom
I Finland upptäcks äggstockscancer hos cirka fyrahundra kvinnor varje år.
Oftast är de insjuknade över 60 år gamla.
Tumörerna kan utvecklas i bukhålan i åratal utan att den berörda kvinnan har någon som helst aning om de elakartade förändringarna.
När behandlingarna inleds har cancern sannolikt även spridits från äggstockarna till andra delar av kroppen.
Det räcker inte enbart med en operation, utan man försöker också ta kål på metastaserna genom cellgift
Man är kanske tvungen att upprepa de tuffa läkemedelsbehandlingarna flera gånger, ofta med dåliga resultat.
Äggstockscancer är den dödligaste formen av gynekologisk cancer.
Fem år efter diagnosen är 40–50 procent av patienterna fortfarande vid liv.
Möjligheterna att överleva beror på sjukdomstypen och på hur utbredd den är samt på resultatet efter den första operationen.

Text: Paula Launonen
Bild: Eeva Anundi