Bröstcancer och MYC i fokus

Största delen av dem som insjuknat i bröstcancer överlever. Trots detta behövs nya effektiva behandlingsformer, eftersom nästan 900 kvinnor årli-gen dör i denna sjukdom. En grupp finländare har lyckats hitta en läkeme-delskombination som väcker upp kroppens immunsystem så att det börjar kämpa mot cancern. Denna behandlingsform är nu på väg vidare från la-boratorier till sjukhus.

Docent Juha Klefströms forskargrupp har redan under en lång tid försökt utröna om den ökade känsligheten för celldöd som orsakas av cancerproteinet Myc skulle kunna utnyttjas som en behandlingsform för bröstcancer. Under tre års tid har denna studie pågått med stöd av Cancerstiftelsens stora stipendium från Rosa bandet-fonden.

Forskargruppen arbetar på campusområdet i Mejlans vid Helsingfors universitet och medverkar i medicinska fakultetens forskningsprogram CAN-PRO. Gruppen har ett nära samarbete med HUS Helsingfors universitetssjukhus.

– Orsaken till att vi kommit så här långt i vår forskning är åtminstone delvis att finländska bröstcancerpatienter har varit villiga att donera sin egen vävnad för forskningsändamål, säger Klefström.

Arbetet började redan för cirka tio år sedan och resultaten publicerades i tidskriften Nature Communications på våren 2019. För dem som lider av spridd bröstcancer kan resultaten verka lovande.

En kombinationsbehandling av tre läkemedel går till attack mot cancern på två sätt: bröstcancercellerna råkar ut för en programmerad celldöd, dvs. apoptos, vilket samtidigt reglerar kroppens eget immunförsvar så att det förstör cancern.

Denna läkemedelskombination hade betydande effekt på försöksdjur och Myc-positiv bröstcancervävnad hos människor. Härnäst behöver man undersöka om de immuno-onkologiska behandlingarna är säkra och verkningsfulla för patienter som drabbats av bröstcancer. Det kliniska forskningsinitiativet utvärderas just nu av några läkemedelsföretag.

Den goda nyheten är att Myc-proteinhalterna är höga hos cirka 40 procent av bröstcancerpatienterna, vilket läkemedlets effekt baseras på.

Cancerbehandlingarna i omvälvning

Nya cancerbehandlingar så som immunologiska läkemedel riktas mot såväl cancercellerna som de friska cellerna i kroppen. Behandlingarna riktas inte längre enbart mot cancercellerna. Istället försöker man med hjälp av läkemedel väcka upp kroppens egna försvarstrupper dvs. mördarcellerna, när de slumrat till.

Först upptäckte forskarna att de kan slå till på cancercellens ömma punkt, dvs. apoptoskänsligheten, som uppstår på grund av MYC. Härvid behövde proteinet BCL-2, som skyddar cancercellerna, hämmas från att fungera normalt. Detta lyckades med hjälp av leukemiläkemedel. Då man parallellt med detta tog med diabetesläkemedlet metformin, som påverkar ämnesomsättningen hos cancercellerna, förstördes cancerceller också i äkta cancervävnader.

– I musförsök började emellertid tumörerna växa igen, då medicineringen avslutades. Därefter gjorde vi ett djurförsök med möss där vi testade en kombination av tre läkemedel. I denna kombination ingick också PD-1-antikroppar, som väcker upp mördarcellerna. Hos dessa möss förekom faktiskt inga återfall i cancer efter avslutad medicinering, och vårdresultaten kvarstod länge, berättar Klefström.

Traditionellt sett har man inte haft för vana att behandla bröstcancer genom immunterapi. För tio år sedan kunde man fortfarande inte ens ana att immunförsvarets mördarceller skulle kunna utnyttjas så direkt idag i kampen mot cancer.

I allt större utsträckning har man tillgång till specificerad information om cancergenetik, cellbiologi och diagnostik. Mot bakgrund av detta kan man göra de rätta valen och hitta korrekt dosering för de läkemedelsbehandlingar som patienterna får. Nu börjar man fokusera mer på huruvida det i en enskild patients cancervävnad förekommer celler som tillhör immunsystemet och på hur sådana celler fungerar.

Allt detta informationsmaterial är viktigt att utnyttja för patienternas bästa. Cancerbehandlingar baseras faktiskt i allt högre grad på branschövergripande samarbete mellan olika team.

– Vi har aldrig några garantier för att ett visst prövningsläkemedel är effektivt mot cancer. Detta försöker vi utröna inom ramen för kliniska studier som även i övrigt ger oss många fördelar. Exempelvis samlar läkare och sköterskor erfarenheter av nya läkemedel och samtidigt får vi en bättre beredskap för att genomföra immunterapi.

De kliniska studierna ger också nytt hopp åt dem som lider av spridd bröstcancer i ett läge där andra typer av behandlingar inte är så effektiva längre.

– En stor utmaning inom bröstcancerforskningen är spridd bröstcancer. Vi måste absolut sträva efter bättre behandlingsresultat för denna cancerform. Just nu är immunterapi ett lovande alternativ.

text: Vuokko Maria Nummi